Vi började med gudstjänst (ledd av Anders Ekelin) i Höörs kyrka kl. 11.00. Sedan var vi 21 pilgrimer och 6 hundar som gav oss iväg kl 12.30 mot första stoppet. Solen visade sig för oss en stund.
På vägen upp mot kapellet var tanken att hitta centrum - raksträckans längdaxel -
går det att hitta sin förlängning i något annat, där jag själv (inte) är viktig(-ast ?).
Texten för dagen handlade om hur folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem, och Jesus som påtalar för dem som försöker hindra barnen att den som inte blir som ett barn kommer inte in i himmelriket. Så vid kapellet funderade vi över vad Guds rike betyder, att även om det är nära kan resan dit vara lång och ta tid. Vi vandrade genom stenskogen och några droppar regn sökte sig ner men de upphörde snart och vandringen var mycket behaglig.På vägen upp mot kapellet var tanken att hitta centrum - raksträckans längdaxel -
går det att hitta sin förlängning i något annat, där jag själv (inte) är viktig(-ast ?).
Vi sökte oss vidare genom skogen till stenbrottet där vi rastade en längre stund och åt vår medhavda matsäck på det blåsiga kalhygget. Tankarna berörde oss, precis som Gud berör oss. Uppbrottet som förutsättningen för att lämna det trygga som man normalt är beroende av - för att bli beroende av något annat/annorlunda.
Innan vi kom till kyrkogården där marschallerna lyste upp vår väg, fick vi höra orden om att som (Guds) barn är jag buren (liten), vilket kan vara svårt att förstå när så mycket handlar om att bära (ex. varandras bördor) - men först buren så kan jag sedan vara den som bär... (söken först Guds rike...).
Ett uppskattat samarbete mellan två grannförsamlingar (Höör och Ringsjö).