Julvandring 30 december

 Vi började med gudstjänst (ledd av Anders Ekelin) i Höörs kyrka kl. 11.00. Sedan var vi 21 pilgrimer och 6 hundar som gav oss iväg kl 12.30 mot första stoppet. Solen visade sig för oss en stund.
På vägen upp mot kapellet var tanken att hitta centrum - raksträckans längdaxel -
går det att hitta sin förlängning i något annat, där jag själv (inte) är viktig(-ast ?). 

Texten för dagen handlade om hur folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem, och Jesus som påtalar för dem som försöker hindra barnen att den som inte blir som ett barn kommer inte in i himmelriket. Så vid kapellet funderade vi över vad Guds rike betyder, att även om det är nära kan resan dit vara lång och ta tid. Vi vandrade genom stenskogen och några droppar regn sökte sig ner men de upphörde snart och vandringen var mycket behaglig.

Vi sökte oss vidare genom skogen till stenbrottet där vi rastade en längre stund och åt vår medhavda matsäck på det blåsiga kalhygget. Tankarna berörde oss, precis som Gud berör oss. Uppbrottet som förutsättningen för att lämna det trygga som man normalt är beroende av - för att bli beroende av något annat/annorlunda.

Vi vandrade i tystnad till Lillö - Vad vet väl ett barn om Gud?, Handlar det om sårbarhet, att vara beroende (när det annars handlar om att vara så oberoende som möjligt), att "bara" ta emot.
Innan vi kom till kyrkogården där marschallerna lyste upp vår väg, fick vi höra orden om att som (Guds) barn är jag buren (liten), vilket kan vara svårt att förstå när så mycket handlar om att bära (ex. varandras bördor) - men först buren så kan jag sedan vara den som bär... (söken först Guds rike...).

Tomatsoppa och sparrissoppa väntade i ett varmt församlingshem, och det hembakta norska brödet var "himmelskt" gott. Tack för mottagandet! Vi avslutade med att fira pilgrimsmässa i Bosjöklosters stearinupplysta kyrka. Sedan tog vi taxi tillbaka till Höör och önskade varandra ett gott slut och ett gott nytt år.
Ett uppskattat samarbete mellan två grannförsamlingar (Höör och Ringsjö).

Pilgrimsbroschyr för vandringsåret 2013

pilgrimsbroschyr 2013 (pdf-fil)

Gå in på vår hemsida/pilgrim/program 2013 så kan du ladda ner pilgrimsprogrammet för 2013 till dig själv - eller så kan du hämta det i Höörs församlingskyrkor, på turistbyrån i Höör, Stiftsgården Åkersberg eller på pilgrimscentrum i Lund. Om du vill skickar vi det hem till dig.
Välkommen till ett nytt vandringsår!

Inspirationskväll

Söndagen den 25 november kl 18.00 i Hallaröds församlingshem.
Vi började med fika, därefter - berättade Ingvar Persson, Gunnel Pålsson och Johan Ramberg och visade bilder från sin vandring i Nepal. Vi var 39 intresserade lyssnare. Tack!

Olofsleden i Skåne

Nu renoverar vi vår led mellan Hallaröd och Höör (- St Olof) med nya stolpar och nya märken - Olavssymbolen pryder stolparna. Sankt Olavsvägarna har fått status som europeisk kulturväg.
"Pilgrimssymbolen kombinerar valknuten, sevärdighetsmärket, med Olofskorset, och har skapats av designern Johanna Figur Waddington. Märket är mönsterskyddat. Symbolen används för skyltning av godkända pilgrimsleder och tillhörande trycksaker, efter tillstånd av föreningen Pilgrim i Sverige."

Höstvandring och inspirationsdagar

Lördagen 27/10
Vi var 18 personer som samlades vid Stiftsgården och vandrade ca 4 km till olika vattenspeglar i Höör.

Därefter blev det 'matigt' Afternoon tea innan vi lyssnade till Wivan Kristina Sandberg som talade om "Att leva inifrån och ut - om att lyssna inåt istället för att jämföra dig med andra".


Söndag 28/10
Kl 9.00 samlades 29 personer och 4 hundar för en pilgrimsvandring genom natur i höstskrud till Hallaröd, ca 16 km. Temat för dagen var Samhällsansvar - om att ge kejsaren vad som tillhör kejsaren och Gud/kärleken vad som tillkommer den.

Vi avslutade med att fira Keltisk mässa i Hallaröds kyrka. Musiken stod Paddy Lawless och Karin Blom för. Mingelmat och dryck bjöd verksamhetsrådet på - mycket uppskattat!

Vandra vidare i heligt rum

Först firade vi mässa i domkyrkan. Därefter guidade Melissa 10 intresserade vandrare i domkyrkan och sedan gick vi över till domkyrkomuseet där doc Anders Ödman fortsatte med att visa och berätta om dessa 'skatter'.

Den medeltida Olofskulpturen från Hallaröds kyrka, saknad sedan 1600-talet - nu återfunnen? !

Applecross - Skottland: 27 augusti - 3 september

Vi är 13 vandrare som ger oss iväg på en pilgrimsresa till Skottland. Första dagen blir resdag med några pauser på vägen mot Applecross. Ingvar och Gunnel är trygga och vana vänstertrafikschaufförer - och det känns bra när vi tar oss upp sista sträckan över Cattle pass - denna svindlande,vackra och smala väg.
Detta året har vi lyxen att få frukost i campingrestaurangen kl 9.00 varje dag. Andra dagen har frälsarkransen och pärlor som tema då vi vandrar över Peninsulan. Det blir en ganska kall, blåsig och blöt vandring som avslutas i solens värme.

Foto: Andreas Nilsson

På onsdagen blir vi bilgrimer då vi åker norrut till Inverewe Garden (22 hektar stort). Knotten plågar de flesta av oss då vi vandrar i detta mystiska och exotiska landskap med namn som Devil's Elbow, Cuddy Rock och Pine walk. Temat denna dagen är pilgrimens 7 nyckelord med minnesordet FETBLAD. Vi delar tankar och firar mässa i Clachan Church, en enkel och fridfull kyrka byggd år 1817 (på samma plats som St Maelrubha byggde kyrka och grundade kloster år  673).

Foto:Andreas Nilsson

På torsdagen delar vi gruppen och dels blir det en vacker närvandring (och de som stannade hemmavid fick dessutom njuta av Gabriels goda lasagne). Dels Torridon och Beinn Alligin (dvs "Mountain of Beauty"). Eftersom vädret var strålande, bestiger "bergsgruppen" även ett andra Munro, Sgurr Mhor 986 meter. Utsikten är fantastisk! Vi bestämmer oss för att inte ta oss upp för de tre'hornen' utan gå ner 'på sidan'- stigen försvinner och hjortarna betraktar oss förvånat då vi steg för steg tar oss vidare. Hjärnan töms på tankar då fötterna kräver mitt fokus och benmusklerna värker av (ovan?) ansträngning. (Det tog 4 dygn innan jag började gå normalt igen). Tankarna denna dag har handlat om stenen - byggnadsstenen som ska formas - och om vår tro som 'kan flytta berg'. Några ord ur Dag Hammarskjölds "Vägmärken" får förstärka upplevelsen. Att titta ner ger mig svindel och jag får koncentrera mig på fötterna som finns framför mig. "Ingenting ska vara omöjligt för er" (Mark 11:23) - orden och min nästas fötter ger mig mod att ta mig ner. De andra tycks hoppa ner på lätta fötter. På vägen upp har jag funderat på att släppa taget, att våga förlora kontrollen, att överlämna sig - nu på vägen ner går tankarna mer till att hålla fast vid något, om tillit, om svaghet och styrka. 7 1/2 timme tog vandringen på berget och maten smakade extra bra denna kväll.

Foto: Andreas Nilsson

Trots regnet bestämde vi oss för att ta oss ut till Isle of Skye på fredagen - det blev en tre-timmars vandring där regn och blåst fullkomligt 'piskade' oss. Temat för dagen var 'kärlek' - Gud sägs ju vara kärlek - och ämnet engagerade. Blåsten gjorde det svårt att tala och därför blev det naturligt att vandra i tystnad.

Foto:Andreas Nilsson

På lördagen fortsatte regnet och vi nöjde oss med en vacker närvandring på ett par timmar. John berättade för oss om Applecross och Skottlands historia. Därefter firade vi mässa tillsammans i kyrkan och besökte Heritage Centre. Gunnel bjöd på mumsiga scones och björnbärssylt (av plockade bär under närvandringen på torsdagen) och vi åt de goda resterna av lasagnen (bra med en kock i gänget).
Tankar har delats under veckan, tystnad och skratt länkats samman, möten mellan människor som annars kanske aldrig annars hade träffats - i gemenskapen är vi pilgrimer, i rörelse utåt i världen och inåt mot Gud. Konfirmationen blir den 16 september kl 11.00 i Höörs kyrka: Dag Hammarskjöld mässa med skotska toner. Då ses vi förhoppningsvis igen.
Pax et Bonum Gullbritt, pilgrimspräst

Foto: Andreas Nilsson

Österlenvandring 10-13 augusti

När Anders och jag åkte ner mot Österlen under fredagen regnade det friskt. Men det upphörde nere vid kusten i Kivik. Efter regn kommer sol och så var det – sol i dagarna tre med skön sommarvärme. Fjorton personer var anmälda med pga vrickning av fot, sommarinfluensa m.m. så blev vi slutningen elva vandrare och två hundar.

Vi träffades under fredagskvällen, grillade, lärde känna varandra, en hel del nya ansikten, njöt av solnedgång och vacker regnbåge som byggde bro över havet i öster.

Klockan 05.29 gick solen upp i form av en orange apelsin. Kan man ha bättre väckerklocka? Vi som sov ute vid havet hade en fin natt och dom som sov inne hade det mjukt och skönt på tjocka madrasser. Buss hämtade oss sedan för transport till Haväng där vi började dagens vandring över Ravlundafältet bland ljung och backtimjan till Knäbäck och sedan söderut utmed soliga sandstränder där de flesta tog en stärkade bad. Under kvällen grillade vi med en avslutande brasa och firade förstås Maritas födelsedag som vanligt (dock en vecka för tidigt denna gång).

                             

                            
Nästa dag en ny fantastisk soluppgång innan vi bildade ring och bad Birgittas bön innan vi tågade i väg mot Stenshuvuds Nationalpark. Vi passerade genom exotisk skog med många spännande växter, besteg trapporna upp mot toppen på 97 meter över havet. Vilken utsikt i det fina vädret!!! Vi tog oss ner till Naturrummet för en längre paus och hade ett delande, vilket vi hade varje dag, innan vi gick vidare upp mot Kortels huvud där vi intog vår middag med vila och trevliga diskussioner. Efter middag bar det av mot havet där vi badade innan vi gick till dagens slutmål Knäbäckshusen med det lilla fiskarkapellet. Vi avslutade vandringen med mässa i det fria innan bussen hämtade oss för transport tillbaka till Solevi idrottsanläggning där vi hade vårt huvudläger samtliga dagar. Några av oss gick ut i Kivik och åt under kvällen medan andra grillade. Vi avslutade med skön brasa och aftonbön.

Ny soluppgång och ny dag, den sista för denna gång. Bussen tog oss söderut förbi Simrishamn till Borrby Strand. Nu började en strandvandring ända ner till Sandhammaren. Vi tog middagspaus med vila och bad i sanddynerna innan vi lämnade havet för vandring i sandskog och slutningen över hagmark upp till meditationsringen vid Dag Hammarskjölds Backåkra där vi firade mässa. Efter återtransport till Kivik tog vi farväl (snyft) av varandra för denna gång. 
Vilken fantastisk pilgrimsvandring, vilka härliga diskussioner – vilket härligt gäng. Tack för denna gång – vi ses nästa år på samma plats den 9 – 12 augusti.
Pax et bonum
Per,  färdledare ,  Anders, pilgrimspräst och Ester, pilgrimshunden som kan Birgittas bön…

Olofsvandring

Vi var 14 vandrare varav 4 barn som började Olofsfirandet i Hallaröd med en kort (ca 2 km och 2 timmar) pilgrimsvandring. Det småduggade när vi gav oss iväg men snart upphörde även det. Särskilt inbjudna var de dopbarn som tidigare år döpts vid källan (eller i kyrkan) Olofsdagen.

Första stoppet var vid dammen och Anders lät oss fundera kring vatten och hav - och så plaskade vi och hittade en död kräfta.  

Nästa stopp var en klättervägg och de modiga gav sig upp en bit. Här tänkte vi på berget och om att inte släppa taget. Nästa sträcka gick vi i tystnad och sedan fikade vi och tittade  på hästarna. Emil fick ta emot en nyckelring med Hallaröds pilgrimsemblem, som en påminnelse om att han döpts på Olofsdagen (premiär). 

Vid källan mötte andra upp och vi blev ca 50 personer. Klockan var nu 17.30 och Bengt Käck började med koralblåsning på trumpet. Inför dopet togs vatten från källan och sedan döptes Melvin och Milton - doppräst var Gullbritt. Fiolmusik ledde processionen till kyrkan.

I kyrkan predikade Anders och Gullbritt om Olof och om att allt inte är så som det först ser ut. Det handlade om misslyckande och om svaghet och om vår tro, som både handlar om att släppa och om att hålla fast. Sedan firade vi mässa tillsammans. Därefter var alla välkomna till församlingshemmet där det serverades fruktsallad och lingonkaka. Nils-Olof talade som representant för Onsjö härads hembygdsförening. Och kvällen avslutades med musik och sång (och dans!) av "Fyra fioler".

Sommarvandring

Vi var 8 personer som samlades i Höörs kyrka för en inledande andakt innan vi vandrade ut i den tryckande sommarvärmen. Dagens tema handlade om rummet - om rymd och plats. Och om portar och nycklar.

Vi kom till Dagstorpsjön strax före kl 17 och här mötte några upp från Hallaröd. De hade friskt kallt vatten med sig, vilket var uppskattat då de flesta behövde fylla på sina vattenflaskor.

Vid Dagstorpssjön var det några som badade, och vi hade en längre rast. Innan vi gav oss iväg firade vi mässa tillsammans. Nu hade det blivit betydligt behagligare värme och regnet uteblev.

När vi kom fram till Hallaröd möttes vi av klockringning. Vi hade stött på Flemming innan källan, så vi visste att några vandrare från Ö Onsjö församling väntade i kyrkan. Det var ett gott mottagande och verksamhetsrådet hade fixat uppskattad förtäring - tack! 

En enkel andakt - då vi passade sjöng om pärleporten - avslutade en givande vandringsdag. 

PILGRIMSVÄGAR - genom årstider, länder och landskap

Tips: Fotoutställning (25/7-12/8) i Hallaröds kyrka "PILGRIMSVÄGAR - genom årstider, länder och landskap" Anne Ekberg. Välkomna!

Invigningen av Olofsleden i Skåne

16 vandrare och två hundar utanför Hallaröds kyrka

Tisdagen den 10 juli Hallaröd – Höör ca 16 km

Vi var ca 20 personer som samlades vid Hallaröds kyrka kl 9.30 för att sända pilgrimerna ut på leden. Artikel i Skånskan. Olofskyrkan i Hallaröd och källan i skogen vill ge varje besökare nytt hopp genom berättelsen om den misslyckade kungen av Norge, Olav Haraldsson, som snabbt efter sin död blev Nordens mest populära dophelgon, och som fortfarande efter 1000 år kan hjälpa oss, som söker och längtar efter något annat än vår egen duktighet, att hitta andra värden i livet. Ett helgon är en människa som Gud väljer att använda till att hela och göra gott. I Olofs fall skedde detta efter hans död. Det är aldrig för sent! 

Nutida pilgrimsvandringar i kyrkans regi handlar just om detta, att hitta alternativa vägar  - söka källan till det egna inre livet. Vad är egentligen viktigast? Vad fyller jag mitt liv med? Vi ska vandra från källa till källa. Temat är att vandra till Olof. Det handlar om att hitta sin egen identitet. Frågan är hur långt måste man vandra för att komma hem? Svaret är - inte långt men länge. Så länge vi behöver för att i oss göra plats för något nytt. 

Första steget - och redan hemma. Vägen är med mig...

Under middagsrasten vid Dagstorpssjön var det några som badade - de påstod att det var riktigt skönt - och de andra tog på regnkläderna istället. Mot kvällen kom vi fram till Frihetens kapell där vi firade mässa tillsammans. Därefter lämnade dagsvandrarna oss. Vi hann med att basta före grillningen och till vår glädje var det några som återkom och åt med oss denna kväll.  

Onsdagen den 11 juli Höör – Fulltofta ca 20 km

Middagsrast vi Bjäverödsdammar

Efter att ha ätit frukost på Åkersberg och där packat vårt lunchpaket gav vi oss iväg mot Fulltofta. Pilgrimsvandring handlar om uppbrott och förvandling - om vilja och beredskap till förändring och utveckling. Och dagens tema rörde sig kring vår formbarhet.

Vid Hanakällan

Då vi kom till Fulltofta naturcentrum mötte vår följebil och Susanne upp oss och tog dagsvandrarna till bussen och oss andra ner till Ringsjön. Vi tappade en ryggsäck på vägen men till vår lättnad återfanns den oskadd :)  Nere vid sjön grillade vi och senare på kvällen ordnade vi vårt nattläger i Fulltofta kyrkas vapenhus. Vi avslutade kvällen med att fira mässa tillsammans medan nattens mörker omslöt oss.

Torsdagen den 12 juli Fulltofta – Svensköp ca 24 km

Vid S:t Magnhilds källa

Det regnade när 5 vandrare anslöt till oss denna morgon. Asfaltsvägen upp till Magnhilds källa var en uppförsbacke på flera sätt för oss. Hörby församling ledde vår vandring denna och kommande dag. Dagens tankar rörde sig i rummet - det yttre och det inre - rörelsen i det, dess riktning och relationen. Rummet med rymd och utrymme. Riktningen är mot ljuset. Porten kräver en nyckel och pilgrimens nycklar är till hjälp för att hitta min öppning. Hittar vi porten så upptäcker vi att den öppnas inifrån. 

I Äspinge kyrka överraskades vi med färdigfixat fika - tack! Bo, dagens följebilschafför ryckte ut och ordnade transport tillbaka för en skadad häl. Regnet upphörde och vi fortsatte mot Benarps hall. Av en slump mötte vi Barbro och Torbjörn Nilsson och blev inbjudna att nyttja deras fina sjöhus (Ljungskula). 

Härefter kom 2 långa km innan vi var framme vid dagens mål

I Svensköp öppnade Petra lanthandeln för oss och hon hade också fixat en mycket god köttgryta med ris till oss. Lyxigt att få färdiglagad mat. Efter mässan i Svensköps (eg. Kilhults) kyrka somnade vi gott efter dagens långa vandring.

Fredagen den 13 juli Svensköp – Agusa ca 24 km

Vi lämnar Svensköp och vandrar mot Harphult. Vid en gård blir vi inbjudna (tack Sigvard & Inggerd) och får nybryggt kaffe och sköna trädgårdsmöbler att vila i - extra uppskattad då det blivit blött i gräset av förmiddagens regnskur.

Ett par "riktiga" pilgrimer valde att vila i gräset

Vi vandrar genom Fjällmossen och vid Abulleberga möts vi av färdiga grillar - tack till Göran, vår följebilschaufför denna dag. Dagens etapp var också lång och i Rebbetuaröd rastade vi och åt thaimat som Bo och Ella hämtat i Önneköp. Vi firade vår pilgrimsmässa här och kvällens sol värmde oss. Därefter fortsatte vi och kom till Agusa vid 22 tiden. Vi avslutade dagen under eken hos Per-Åke som också erbjöd oss tillgång till toalett och dusch. Tore gjorde så vi fick sova i riktiga sängar denna regniga natt - fast vi var några som trots regnet valde att sova ute. Dagens tankar har rört sig kring tecknet - tecknet som pekar inåt och växer utåt.

Lördagen den 14 juli Agusa – Eljaröd ca 19 km

Vi vandrar från Agusa och följer Jären (den största sk getryggsåsen i Skåne). 

Vid kaffestugan i Alunbruket stannar vi och delar tankar och njter av livets goda. Vi talar om Olof - om vår svaghet och vår styrka. Vid Hallamölla börjar åskregnet och blöta tar vi oss vidare. I regnet blir vi vilse och det blir en prövning att ta sig fram i gyttjan. Tankarna om dårskap och om dop tar sig uttryck rent fysiskt. I Eljaröd torkas allt det blöta och varmduscharna på friluftsbadet är uppskattade. Som tur är finns det kök och vi kan tillaga vår mat inomhus. Detta är första natten som alla väljer att sova inomhus.

Söndagen den 15 juli Eljaröd – St Olof ca 15 km

Vi är fem som vandrat hela sträckan från Hallaröd och som idag ska avsluta i St Olof. Med glädje tar vi emot dagens anslutande vandrare - kända ansikten. Dagen handlar om vad som har verkligt värde - vad kan vi ta med oss när vi dör? finns det en skatt, en pärla som kräver att vi satsar allt men som är helt gratis. Då vi släpper taget finner vi något att hålla fast vid. Vi sjunger pärleporten innan vi vandrar mot amerikagården.

Efter middagsrasten ansluter tre vandrare och en hund. Vi tar vägen över Maryd och förbi Vita stenen för att komma från "rätt" håll - först till jungfrukällan, som så tydligt visar att det måste finnas ett utflöde från källan för att denna ska hållas frisk och klar och ständigt fyllas på nytt - sedan till Olofskällan - och St Olofs klockor välkomnar oss.

Mottagning i St Olof

Vi firar pilgrimsmässa tillsammans. Därefter delar vi upplevelser och intryck, tar emot pilgrimsmärket och sedan bjuds vi på god linssoppa och vandrar därefter vidare...på väg hem, kanske vilsna, inte färdiga men fortfarande i rörelse.

Pilgrimsvandring med små och stora

Äntligen sken solen igen efter den senaste veckans ihållande regn, blåst och kyla. Vi var 23 personer och en hund som gav oss iväg på en kortvandring i Hallaröds vackra natur. Vårt tema var pilgrimens sju nycklar och vi fick använda alla våra sinnen - lukt, syn, hörsel, smak, och känsel. "Det som är fördolt för de visa och lärda är uppenbart för de som är som barn." Strax före kl 19.00 anlände vi från källan till kyrkan, där vi avslutade med en enkel andakt och vacker musik.

Vårvandring söndagen den 6 maj

 

Vi var ett gäng på 11 personer mellan 25 och 84 år, och en hund som möttes redan kl 6.00 denna svala vårmorgon. Fåglarna sjöng och någon påtalade att till och med göken gjorde några tappra försök att höras. Dagens tema var att växa i tro. Där tron är väl just myllan där vi ska växa. För att något ska kunna växa överhuvudtaget så måste det få rum och ges plats. Därför får vi rensa bort det som hindrar – rensa bort ogräs som annars hotar att kväva och förminska växten. 

Detta var ord vi bar med oss de första sträckorna. Trots att vi gick långsamt så kom vi fram till Dagstorpssjön i god tid. Vi avnjöt vår matsäck och njöt av den värme som kom från solen då och då. Hundens glädjesprång i löven blev vår tanke om friheten som nyckel i all kärlek. Söndagens texter handlade alltså också om kärlek: "Detta är kärleken...inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss." (Johannesbrevet).

Att älska är att ge rum för växt, menade vår pilgrimspräst Gullbritt som denna dagen ledde vandringen. Att synda är att missa målet, vilket vi gör då vi försöker få makt över kärleken - istället för att ta emot den som den gåva det är. Gud ger oss det vi behöver inte det vi förtjänar. Som kristen är det är ok att inte vara ok - på det sättet är vi benådade, satta på fri fot trots skuld.

Mest beständigt intryck denna dag gjorde just växtligheten - de nyutspruckna löven, körsbärs-blommorna, vitsipporna - färgerna, dofterna och ljuden...

Vid källan fick vi sällskap av Lena som vandrat under två dagar och som nu kom från Röstånga via skåneleden. Hon delade med sig av sina tankar och sedan gick vi den sista biten till kyrkan till kyrkklockornas klang. Vi bjöds på tunnbröds-rullar och hemmagjord saft (mycket god) och kaffe (tack Anna och Gunnel). Sedan avslutade vi dagen med att fira mässa tillsammans.

Vandring i heligt rum

Samling vid Vittserödsgården

Söndagen den 22 april var vi 32 personer som trotsade regnet och begav oss till Vittseröd och det gamla stenbrottet för att pilgrimsvandra i historisk miljö.

Numera är "Pågagraven" vattenfylld

Här togs för 1000 år sedan sten till flera kyrkor bland annat Lunds domkyrka, Vä kyrka, Höörs och Hallaröds kyrka.

Mats och Eva Wigell var vägvisare och Anders Ödman berättade entusiasmerande. Vi stannade 5 gånger för reflektioner över det heliga rum som byggs av sten - både yttre och inre. Det handlade om att rikta sig mot ljuset, att få rätt perspektiv, om att kantiga stenar är lättare att foga samman, att ju (öd-)mjukare en sten är desto lättare är den att forma, att se livet som en triumfvandring (i triumfkorsets tecken), om mellanrummen som helst ska vara tomma för att kunna fyllas med något nytt - det sanna livet....

Spåren efter brytningen är många och det är ett mycket vackert område med ett flertal kvarliggande kvarnstenar (som i och för sig vittnar om människors förlorade arbetsinkomst då kvarnstenar plötsligt inte längre efterfrågades).

1897 hände här ingenting men år 2012 så fikade vi här - och regnet gjorde en kort stunds uppehåll

Må Bra helg 13-15 april på stiftsgården Åkersberg

Fredag

Efter att ha ätit en god middag i trevligt sällskap, lyssnade vi (ca 25 personer) till Katarina Gisow som visade bilder och berättade om sin pilgrimsvandring förra sommaren; "El Camino - 80 mil - ur mitt perspektiv"- inspirerande!

Lördag

Lördag kl 10.00 var vi 12 personer och en hund som samlades för att  pilgrimsvandra till Dagstorpssjön. Pilgrimsprästerna Anders Ekelin och Gullbritt Sörensen ledde vandringen. 

Vitsipporna blommade

På vägen till Dagstorpssjön hade vi sju stopp - vid varje stopp fick vi en nyckel till vårt andliga rum: Frihet, Enkelhet, Bekymmerslöshet, Tystnad, Långsamhet, Delande och Andlighet. Vandringen avslutades med att vi firade pilgrimsmässan tillsammans ute på udden vid Dagstorpssjön.

Kl 15.00 var vi tillbaka på stiftsgården och några valde att sätta sig i bastun direkt, andra tog en fika och var sedan med på yoga ledd av Madeleine Arderup. Dagen avslutades med middag, mys framför brasan och samtal.

 Söndag

Även på söndagen samlades vi som ville vandra (9 personer och en 'annan' hund) kl.10 i kapellet på Stiftsgården. På morgonen var det kallt och duggade lite, men det klarnade snabbt upp och blev en solig och bitvis varm vandring.

 Denna dagen var det en smyginvigning av Olofsleden i Skåne, då vi för första gången med grupp begav oss i riktning mot Fulltofta naturcentrum. Den ordinarie invigningsvandringen sker i sommar, den 10-15 juli. 

 "Pilgrimsmotivet vinner allt större terräng i våra kyrkor. Det är ingen slump. Pilgrimsvandring och vallfärd har alltid varit kännetecken på en levande kyrka. De första kristna kallades "Vägen"."
(ur Lilla pilgrimsboken)

Efter lunchpausen vid Bjeverödsdammarna var vandringen lätt.

Söndagens tema handlade om relationen till Gud som de flesta texter i påsktiden. Vi höll oss kring profeten Jeremias bild av Gud som krukmakaren "som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer". Även idag hade vi sju stopp, och de handlade om att hitta sin (nya) identitet. Om att förlora sig själv för att hitta sig själv, om att söka det andliga först... om vilket material vi kommer av, om jord och vatten, om ödmjukhet, om rörelse och centrum, om att börja om igen, om bägaren som fylls på (om den är tom), om hur den inte bara fylls till brädden utan flödar över - om det finns avrinning...

Stopp vid Hanakällan där vi fick nya krafter av källvattnet

Vi kom fram till Fulltofta naturcentrum (utan tidspress - tack vare ett evighetsperspektiv som anammades direkt av en generös, långsamtgående klocka) där taxi väntade för återtransport till Åkersberg. Trötta och nöjda tog vi farväl och önskade varandra en god fortsatt livsvandring. 

Pax et Bonum!